Insatsplanering

Dagens samhälle är komplext och räddningstjänsten möter många olika byggnader, anläggningar och verksamheter i samband med räddningsinsatser.

Nyttan med en insatsplan

För att räddningstjänsten och er egna personal på plats ska ha bästa tänkbara förutsättningar att agera krävs förberedelser, planer och utbildning. Då kan en insatsplan vara ovärderlig för att så snabbt som möjligt bryta olycksförloppet, minska konsekvenserna och säkra arbetsmiljön.

Arbetet med att ta fram planen ger en insikt om eventuella brister, ökad riskmedvetenhet och ett större medvetande för brandskyddsfrågor. Den färdiga insatsplanen kan dessutom användas vid verksamhetens utbildningar och övningar.

Vilka verksamheter behöver en insatsplan?

Detta gäller särskilt för komplexa verksamheter och anläggningar eller företag med stora skyddsvärden. Här tar vi upp några exempel på verksamheter där en insatsplan skulle göra mycket stor nytta, utifrån räddningstjänstens möjlighet till en snabb och säker insats.

Objekt där det finns betydande risker för räddningstjänstens personal.
Exempelvis: Undermarksanläggningar, transformatorstationer, elanläggningar, verksamheter som hanterar brandfarliga och/eller explosiva varor i större mängd, solcellsanläggningar och batterilager.
Komplexa byggnader och anläggningar.
Exempelvis: Sjukhus och större vårdinrättningar, anstalter, större samlingslokaler, längre tunnlar, köpcentrum, byggnader över åtta våningar samt större hotell och kontorskomplex.
Kulturarv
Exempelvis: Byggnader med stort kulturvärde, tätbebyggda stadskärnor, kyrkor, muséer, och byggnadsminnen.
Objekt där miljön kan påverkas allvarligt vid en händelse och innebära stora risker.
Exempelvis: Industrier, avfallsanläggningar och stora lagerbyggnader.
Objekt med samhällsviktig verksamhet eller kritisk infrastruktur.
Exempelvis: El-, vatten- och värmeförsörjning, flygplatser och bangårdar.

Ansvar för att upprätta en insatsplan

Ansvaret för att ta fram en insatsplan ligger på verksamheten. För att göra detta krävs kunskap om objektets byggnads- och brandtekniska utformning, aktiva och passiva brandskyddsinstallationer, riskkällor, skyddsvärda delar inom verksamheten etc.

Nerikes Brandkår säljer inte tjänsten att ta fram insatsplaner, men det finns konsulter i branschen att anlita om kompetens och tid saknas i organisationen.

Den färdiga planen skickas till räddningstjänsten i digital form och den ska även finnas på lämpligt ställe ute i verksamheten (exempelvis i anslutning till brandförsvarstablån). Tänk på att hålla insatsplanen uppdaterad!

Räddningstjänstens ansvar

Räddningstjänsten ansvarar för att ta emot information om att det finns en insatsplan, var den förvaras och att den läggs in i relevanta beslutsstöd.

Räddningstjänsten kan rådfrågas inför och under framtagandet av insatsplanen. Vi kan även granska den för att se om den kan fungera bra vid insats.

I vissa fall ska räddningstjänsten även engagera sig i processen att upprätta en insatsplan för ett specifikt objekt. Det gäller i första hand farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4§ och vid mycket komplicerade och komplexa objekt.

Insatsplanens innehåll

En insatsplan ska innehålla följande:

Information om byggnader, brandskydd, verksamheten, kontaktuppgifter och risker.
Ritningar, bilder med insatsinformation.
Information om hur tekniska skyddssystem fungerar och hanteras.
Vid behov även information om objektsspecifika typhändelser/scenarier.

Utformning av en insatsplan

För räddningstjänsten är det viktigt att insatsplanen har en enhetlig utformning, då det är många olika personer som ska kunna ta till sig informationen, ofta i mycket pressade situationer. Nerikes Brandkår rekommenderar därför att insatsplaner upprättas enligt Brandskyddföreningens rekommendation Insatsplan 2019.

Boken Insatsplan 2019 och en mall i CAD finns att beställa på Brandskyddsföreningens webbplats, www.brandskyddsforeningen.se

Den färdiga planen skickas sedan till operativplanering@nerikesbrandkar.se, eller Nerikes Brandkår, Box 33600, 701 35 Örebro.